Häckande fåglar i fjällen

Klimatförändringar påverkar många organismer utbredning. I synnerhet i fjällen syns detta relativt snabbt hos en del fågelarter.

I fjällen driver länsstyrelserna tillsammans övervakningen av häckande fåglar i ett gemensamt delprogram. Fåglarnas utveckling presenteras med hjälp av trender. Jämförelser görs mellan länen och förändringen över tid kan relateras till faktorer som till exempel klimatförändringar. Programmet bidrar till bedömningen av miljömålen om fjällen och biologisk mångfald. Resultat från inventeringarna ingår i det nationella programmet ”Svensk fågeltaxerings” årliga redovisning.

Närbild på en fågel som befinner sig på ett fjällhed.
Hane på fjällhed. Foto: Åke Lindström, SFT

Vad övervakar vi?

Syfte är att följa utvecklingen av de vanligaste förekommande fåglarna i svenska fjällen vilket utgöt närmare 15 % av landets yta. Standardrutterna är systematiskt fördelade med 25 km avstånd till varandra. Totalt finns 104 standardrutter i fjällkedjan varav närmare 65 %inventeras årligen.

Hur går det?

De senaste tio åren har trenderna visat på en positiv populationsutveckling för kalfjälls- och fjällbjörkskogsarter jämfört med åren efter millennieskiftet. En tidig utvärdering, ”Häckande fåglar i svenska fjällen”, visade då på varierande resultat för olika grupper av fåglar och att det bland annat skett en minskning av typiska fjällarter och en ökning av värmegynnade ”sydligare” arter.


Populationsutvecklingen för häckande fåglar i fjällen. Indexvärden (punkter) för miljömålsindikatorerna kalfjällsarter (gul) och fjällbjörkskogsarter (blå) mellan 2002 – 2020 samt deras trendlinjer. Gul linje för kalfjällsarter och blå linje för fjällbjörkskogsarter. Båda trendlinjer visar en negativ utveckling mellan 2002 till och med 2008 och 2010. De senaste 12 åren visar trendlinjerna på positiva trender fram till 2020.
Figurtext: Populationsutvecklingen för häckande fåglar i fjällen. Indexvärden (punkter) för miljömålsindikatorerna kalfjällsarter (gul) och fjällbjörkskogsarter (blå) mellan 2002 – 2020 samt deras trendlinjer. Gul linje för kalfjällsarter och blå linje för fjällbjörkskogsarter. Båda trendlinjer visar en negativ utveckling mellan 2002 till och med 2008 och 2010. De senaste 12 åren visar trendlinjerna på positiva trender fram till 2020.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

Övervakningen bedrivs enligt Svensk fågeltaxerings metodik med punkt- och linjetaxering i så kallade standardrutter som är 2 x 2 km. Varje kilometer längs rutten inventeras under en halvtimme med stop för punkträkning under 5 minuter. Inventeringen pågår i närmare 6 timmar med start kl. 04:30. Samtliga fåglar som hörs och ses räknas. Kompletterande inventeringar utförs av Lund University Vindel River Expedition (LUVRE), Ånnsjöns fågelstation (Fjällrutter) och Länsstyrelsen i Dalarnas (Övervakningsrutor).

Relaterade miljömål

Programmet generar indikatorerna, Kalfjälls- och Fjällbjörkskogsarter, som är kopplade till miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö” och till miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” (Rödlistade arter). Indikatorerna för Storslagen fjällmiljö redovisas för hela den svenska fjällkedjan och för fjällområdena i varje enskilt län.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Kontaktperson

Erik Owusu Ansah, Länsstyrelsen Västerbotten

Erik.Owusu-Ansah@lansstyrelsen.se,

Tel: 010-2254358